Tidigare forskning tyder pa? att det finns kunskapsluckor om och stereotypa bilder av Kvinnliga klienter inom kriminalva?rden som dessutom pa?verkar hur arbetet med Kvinnliga klienter ser ut. I denna studie ska da?rfo?r friva?rdsinspekto?rers beskrivningar av Kvinnliga klienters problem, behov och resurser granskas. Det underso?ks ocksa? huruvida dessa beskrivningar kan betraktas som ko?nsstereotypa.

I en arkitektur med tunna klienter körs all programvara centralt från servern, medan med tjocka klienter körs programvaran lokalt på varje enskild klient. I denna uppsats har vi tagit fram teorier om för- och nackdelar med tunna och tjocka klienter och gjort en fallstudie vid Luleå tekniska universitet på en avdelning som nyligen bytt från tjocka till tunna klienter. Utifrån de teorier vi läst och den empiri vi utfört drog vi slutsatsen att tunna klienter oftast passar bättre i arkitekturen än tjocka klienter..

Vi har undersökt hur införandeprocessen av tunna klienter påverkat användbarhet och datorsystemhantering hos användare och systemadministratörer vid fyra olika organisationer. Undersökningen genomfördes som fallstudier vid en kommunal, två statliga samt en privat organisation. Resultatet visar att användbarheten och datorsystemhanteringen generellt sett fungerat bra efterhand som organisationerna trimmat in systemet med tunna klienter. Motstånd och negativ inställning till tunna klienter har visat sig i huvudsak bero på andra faktorer än de rent tekniska. Analysen av fallstudien pekar på att det är hur införandet genomförts vid de olika organisationerna som har haft störst betydelse för hur framgångsrik processen med införandet av tunna klienter varit.

Feministisk genusforskning och genusforskning inom socialt arbete visar att både människor i stort och klienter konstrueras olika beroende på kön, sexualitet, klass och etnicitet. Den myndighetsutövande maktdimensionen gör målgruppen socialsekreterare särskilt intressanta att studera.Syftet med uppsatsen var att undersöka konstruktion av klienter med hemlöshets- och/eller missbruksproblematik. Frågeställningarna var: hur konstrueras klienterna i relation till kön, sexualitet, klass och etnicitet? Vilka diskurser kan urskiljas rörande konstruktion av denna grupp klienter? Vilka implikationer/konsekvenser har detta för maktaspekten i arbetet/mötet mellan klient och socialsekreterare?Studien baserades på tre fokusgruppintervjuer med socialsekreterare från två olika stadsdelar och 20 sociala utredningar. Använda begrepp från feministisk teoribildning hämtades från genusteori, queerteori, klassteori och postkolonial teori.

Det övergripande temat för denna studie var socialsekreterares professionella engagemang för sina klienter och att detta engagemang i vissa fall blir särskilt uttalat. Studien utgick från följande frågeställningar: har socialsekreterare ömmat mer för någon/några av sina klienter, har socialsekreterare kämpat mer för någon/några av sina klienter, hur har i sådana fall de klientrelationerna varit? För att få en djupare förståelse för detta fenomen baserades studien på kvalitativa intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av fyra socialsekreterare som arbetade som vuxenutredare inom socialtjänstens individ och familjeomsorg i två större städer i norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys av materialet gjordes vilket resulterade i följande slutsatser:- Att relationen mellan socialsekreterare och klient är central i arbetet.- Att relationen med klienten är någonting som går upp och ner.- Att socialsekreterare ömmar och kämpar för flertalet av sina klienter.- Att socialsekreterare har ömmat och kämpat extra mycket för vissa klienter..

Chefsrollen är en roll som fortfarande till stor del innehas av män och överensstämmer med manliga attribut. Kvinnliga och manliga attribut står ofta i motsatsförhållande till varandra. För kvinnliga chefer uppstår en rollinkongruens när de överträder sin könsroll genom att bli chefer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer i mansdominerade miljöer upplevde sin situation, hanterade svårigheter och hur de såg på manliga och kvinnliga egenskaper och på sig själva som kvinna och chef. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju kvinnliga chefer och därefter gjordes en induktiv tematisk analys.

Syftet med denna studie var att undersöka hur klienter med en tidigare missbruksproblematik och behandlare inom missbruksvård upplevde behandlingsrelationen, motivationen och förändringsprocessen hos klienten. Studien baserades på en kvalitativ metod där sju respondenter deltagit i semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av fyra klienter och tre behandlare. Respondenternas utsagor har analyserats utifrån begreppen behandlingsrelation, motivation och livssituation. De teorier som använts är empowerment, motivationsrelation, demotivationsrelation och Stages of change-modellen.

Detta är en undersökning med syftet att ta reda på hur kvinnliga hårdrocksmusikers situation i hårdrocksbranschen ser ut. Hur framställs kvinnliga hårdrocksmusiker i hårdrockstidningar och hur upplever kvinnliga hårdrocksmusiker mediabevakningen av sig själva och andra kvinnliga musiker i musikbranschen?Jag har samlat information till min undersökning genom studier av hårdrockstidningar på internet, litteraturstudier och intervjuer. Detta har jag sedan kopplat ihop med en feministisk teori från 1970-talet som handlar om hur samhället styrs av manliga värderingar och principer. Både min undersökning och den tidigare forskning jag redovisat kommer fram till att kvinnliga hårdrocksmusiker uppmärksammas väldigt lite i musiktidningar, och när de väl framställs så är det ofta stort fokus på deras könstillhörighet och utseende istället för musiken.

Det talas ofta om vilket jämställt samhälle Sverige är och hur långt vi har kommit när det gäller kvinnors och mäns lika rättigheter. Trots detta visar forskning att könsstereotypa föreställningar om kvinnor och män fortfarande är vanligt förekommande inom socialt arbete och att klienter bemöts och behandlas olika utifrån kön. Vi undrade därför hur medvetenheten om genus och jämställdhet ser ut hos socialsekreterare i deras arbete med klienter och hur socialsekreterare ser på den forskning som menar att klienter behandlas olika utifrån kön. Våra resultat visar att medvetenheten bland socialsekreterarna är väldigt ojämn och bristfällig. De flesta reflekterar inte alls över genus- och jämställdhetsaspekter i sitt arbete med klienterna och de socialsekreterare som reflekterar över det upplever svårigheter i att arbeta med dessa frågor gentemot klienterna.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av terapeutiskt förhållningssätt i mötet med klienter inom rättspsykiatrin. Undersökningsgruppen bestod av 10 legitimerade arbetsterapeuter som arbetar inom svensk rättspsykiatri. De utvalda arbetsterapeuterna intervjuades utifrån två huvudfrågor. Det insamlade datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare upplever att makt synliggörs och hanteras i mötet med klienter som är aktuella i placeringsärenden. Intervjuer med fyra socialsekreterare inom arbetsgruppen barn och unga genomfördes. Vi har använt oss av hermeneutik som forskningsmetod och har analyserat resultatet utifrån Michael Foucaults teori om makt. Vår studie visar på att socialsekreterare har ett ambivalent förhållningssätt till makt samt att deras maktutövning ofta utgår från lagstiftningen. Vi har även kunnat påvisa att socialsekreterarna använder sig av omedvetna strategier för att hantera maktobalansen i mötet med klienter..

Detta examensarbete är en fallstudie i hur Kvinnliga klienter som söker vård för substansmissbruk upplever mötet med vården och socialtjänsten. Den utgår från djupintervjuer med fyra kvinnor som har haft missbruk och beroendeproblem. Vad som särskiljer dessa kvinnor är att de faller utanför ramarna av den traditionella bilden av den kvinnliga missbrukaren. Det finns ingen social utsatthet i form av våld, bostadslöshet, arbetslöshet eller prostitution som annars brukar vara närvarande. Samtliga av mina informanter är välanpassade och högst kompetenta samhällsmedborgare med arbete, akademisk utbildning, egna företag och bostad.

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvården uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat två kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrån ett genusperspektiv. Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor är mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsställning på behandlingshem.

Syftet med studien var att undersöka hur människor upplever och hanterar risken att bli utsatt för hot och våld från klienter i arbetet. En kvalitativ ansats valdes vilket innebär att fokus har lagts på subjektiva upplevelser och erfarenheter av studieområdet. Studien genomfördes gentemot Socialtjänsten från två kommuner och urvalet bestod av intervjuer med elva socialsekreterare vars arbete innehåller myndighetsutövning och kontakt med klienter. Analys av data gjordes enligt induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger en risk att bli utsatt för hot och våld av klienter men den upplevs vara liten.

Studien syftade till att undersöka upplevelsen av specifika och gemensamma faktorer av psykoterapi hos klienter vid psykologmottagningen i Umeå där psykologstudenter bedriver terapier under handledning. Data erhölls från undersökningar som utförts på 86 klienter i psykodynamisk eller kognitiv behandling. Självskattningsinstrument som använts är Comparative Psychotherapy Process Scale (CPPS) som mäter specifika faktorer samt GF-formuläret som nyligen konstruerats för att mäta gemensamma faktorer (common factors). Resultaten har senare statistiskt bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Det som framkom var att gruppen som erhöll kognitiv terapi hade högre värden avseende såväl kognitiva specifika faktorer som psykodynamiska jämfört med den psykodynamiska gruppen.